dagen efter D

Igår kom dagen som jag med så många fler hade väntat på, dagen som blivit förskjuten och inte¨var på något sätt önskvärd men som var tvungen att ske oavsett.
Jag har aldrig i hela min fantasi kunnat drömma om vilka tankar som kan komma när oron är som djupast, vilka bottnar som man faktiskt kan se, och som jag kunde se samtidigt som de känndes hårdare än hårdast. Stundtals känndes gårkvällen som om jag var påväg att drunkna.
Men den hela samlade terrorn slutade i glädjetårar och en konstig sömn. Det är nu det börjar!

Kanske är det på ett sådant sätt man finner styrkan för att kunna ta en rejäl rivstart som ska få hålla i sig. Kanske är det just botten man måste nå för att få en rejäl push. Ungefär som grejen med kulan i flipper. Desto längre ner man drar bollen desto mer kraft får den för att komma igång!

Jajja, hur som haver så är mitt hjärta i normal tyngd igen. Med stöd av vänner och familj så går det. Mirakulöst!

Kommentarer
Postat av: Angelica

Glöm aldrig bort att fler än du någonsin kan tänka dig tänker på dig och dina närmaste just i denna svåra tid. Jag vet att jag är en av dem och jag hoppas att du också vet det!

Varma kramar!

2008-09-24 @ 11:55:44
URL: http://denanglalika.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0